Andra mötet med barnrättskommittén i Genéve Skriv ut Skicka sidan
2009-05-27 00:00

Hela Barn deltog med två representanter på FNs Barnrättskommittés hearing med representanter från den svenska regeringen den 27 maj 2009 i Genève. Det var ca 10 delegater från Sveriges olika departement.
Många åhörare fanns från Rädda Barnen, ECPAT och Nätverket för Barnkonventionen.
Även barnombudsmannen (BO) fanns med som åhörare.
Mr Dainius Puras från Litauen som leder kommissionen för Sverige tog på ett väldigt bra sätt upp vår fråga inför den svenska delegationen.
Han tyckte att det var självklart att alla barn skall ha rätt till all form av vård, att det vore ”fair to change the law” och att denna form av restriktion inte är känd från andra länder.

 

Sveriges svar på Mr Puras mycket utförliga fråga var:
”Sveriges lag är satt med tanke på barnets bästa och att det därför är viktigt att den vård för barnet utförs av legitimerad och kunnig personal som arbetar inom vetenskap och beprövad erfarenhet.”

 


Detta svar kan visa på:
-att man inte var förberedd på frågan
-att man inte är insatt i ämnet.
-att man saknar kunskap om internationella förhållanden
-att man inte vet att det bara är Kuba och Nordkorea som har liknande restriktioner
-att man saknar kunskap om dagens utbildningsnivå inom CAM
-att man saknar kunskap om de behandlingsmöjligheter för barn som finns inom CAM
-att man inte vet att inrapporteringar om behandlingsskador från CAM-behandling på barn mer eller mindre saknas trots miljontals behandlingar årligen i Europa
-att man inte förstår att föräldrarna har både rättighet och ansvar att välja behandlingsform för sina barn
-att man inte inser att Sveriges lag är föråldrad och bygger på gamla förhållanden
-att Sverige kommer att bli omkörda av omvärlden även på detta område om ingen förändring görs.

Vi hade efter hearingen också ett informellt samtal med ett par delegater från Barnrättskommissionen som var klart besvikna över Sveriges torftiga svar på vår fråga.


Nästa dag hade vi ett kort informellt möte med ”Permanent Mission of Sweden” som är regeringens förlängda hand mot FN och arbetar enbart på uppdrag därifrån.
På eftermiddagen fick vi också slutligen till det planerade mötet med WHO, Världshälsoorganisationen. Även de var imponerade av vårt dokument och att vi hade blivit inbjudna till FNs Barnrättskommitté.
Som de flesta personer som arbetar internationellt blev han mycket förvånad då vi beskrev situationen i Sverige. Deras intryck är att Sverige är ett föregångsland inom medicin och då även integrativ medicin och blev mycket förvånade då detta inte visade sig vara fallet.
Deras representant visade sig vara mycket kunnig och önskade oss lycka till i vårt vidare påverkansarbete.
Om vi skall försöka oss på en summering av resan känns den mycket givande. Den har gett nya idéer och tankar, nya personer att jobba vidare med och mycket inspiration
för vårt arbete som känns än mer viktigt efter Sveriges korta svar under mötet.
Nu skall vi bara hoppas på att Barnrättskommissionen tar med vår fråga på bästa sätt när slutdokumentet överlämnas den12 juni 2009. Det är nu det stora arbetet börjar!!